Ni vet förmodligen inte "villka in är" jag kan ju mena vem/villka som helst?
Men jag nämner inga namn. På ett sätt och vis vet ni att jag riktar detta mot er. Som en familj jag aldrig fick,
jag kännde mig på ett sätt tryggare än någonsin pga mitt förflutnat (som jag återvändt till nu..om man kan säga så..) Vissa dagar är lättare en andra och jag har inte inte glömmt er för fem öre! Men jag har glömmt bort er i veckor, dagar, månader.. Men när man sitter och snackar minnen blir jag stum, tråögd, helt stel i kroppen. Känner mig lost utan er vid min sida, jag saknar er så mycket ni har ingen aning. Ni saknar kanske inte mig vad vet jag?
Folk fick tala om för mig att "det är sant" jag trodde det inte.. Att jag skulle behöva lämnar er, jag ville så gärna stanna kvar samtidigt känndes det som att det var mitt fel. Det var mitt fel. Jag känner så fortfarande, skuldkänslor. Jag hatar det! Jag saknar er, jag älskar er.. Om jag kunde om jag kunde! Skulle jag spolat tillbaka tiden och stannat tiden då vi alla var tillsammans.

Hur ska jag förklara mig mer? Jag saknar er - det är dem tre orden jag bara får ut mig. Vad mer behövs sägas!

I love u guys (L)